Att förmedla en viss känsla...

... är svårt!

Denna vecka har bokrean startat. Jag har alltid gillat känslan av att se, hålla och öppna böcker. Att gå bland bokhyllor ger mig en känsla av nyfikenhet då all denna text kan lära mig något! Antingen någon faktakunskap eller sättet att använda språket. För mig är det julafton när ett bokpaket kommer med posten! Jag öppnar kartongen sakta och saligt för att sedan bläddra igenom dem alla. Jag raddar sen upp dem i en hög på vardagsrumsbordet så jag kan välja och vraka en längre stund vilken bok som står på tur :-) Tror många av er skakar på huvudet... men med tanke på rubriken förstår ni nu vad jag menar... det är inte lätt at förmedla eller beskriva en viss känsla! Givetvis blev det även detta år en (tre) lite (mycket) lagom (enorma) hög (högar) av böcker. En salig blandning för små och stora! Vi har redan plöjt de flesta barnböcker. Vuxenböckerna tar lite mer tid... beroende på att vi inte har så mycket bokläsartid!

Idag har barnen haft vernissage här hemma, vilket också passar in på temat "Att förmedla en viss känsla". Konsthallen utgjordes av trappan. De började direkt på morgonen att teckna och numrera sina alster för att sedan öppna för visning innan kvällsmaten. Vi fick guidning med levande beskrivningar om motiven och möjlighet att investera om intresse fanns... vilket det ABSOLUT fanns. Ebba räknade ihop hur mycket pengar vi skulle betala (alster nr 1 = 1 SEK etc). Det blev dyrt, barnen fick ihop dryga 40 SEK vardera! Inte illa! Wilma ska köpa godis för sina pengar, men hon ska gömma dem och bara äta en enda godis. Ebba ska köpa några fina leksaker. Hoppas de har rea på leksaker också :-/

Av Ebbas teckningar är min favorit den som handlar om att äta långfrukost. Ebba gillar att äta frukost i långsam takt på morgonen när det är helg. Hon hade även kunnat tänka sig att slå ihop frukost med lunch för att få sova ännu längre! Ante köpte teckningen för 9 SEK, han snodde den framför mig! Attans! Men jag hann före honom på min favorit av Wilma för 11 SEK! Jag tyckte mycket om motivet med spöket därför att det återspeglar hennes egen tuffhet. Spöket har både hjärtan (kärlek) och stjärnor (tävlingsinstinkt) på himlen. Han är ute på natten. Hoppas han inte hittar oss inatt...

Barnen har alltså fått träna på att förmedla sina känslor idag. Ebba skulle aldrig kunna beskriva något annat än positiva saker för hon är sån i sin natur. Hon skulle inte rita skrämmande saker, hon är rädd för farliga saker och gillar ej att bli skrämd. Hon gillar att sova och ha god tid på sig, att vinna är absolut inte viktigt! Wilma är mer avvaktande och tuff. Hon är inte lika sprudlande positiv som Ebba utan har rejäla humörsvängningar från stora kramar till arga stampar. Wilma är inte rädd av sig, hon ser gärna på lite mer modiga barnfilmer som exempelvis Spöket Laban. Och hon vill vinna till varje pris!

Båda barnen var mycket stolta över sina teckningar. Som uppföljning skall vi åka till ett riktigt vernissage inom kort! Det känns bra att införa lite kultur i deras liv. Jag gillar själv känslan av att gå på vernissage. Eller rättare sagt, jag gillar att få känslor av de tavlor jag beskådar! Men som sagt, det är svårt att förmedla en viss känsla då det ligger i betraktarens ögon/öron/själ!