Oavsett om du är redo eller inte så fortsätter livet oavbrutet. Soporna hämtas samma dag, föräldramötet sker när det är avsett, chefen vill ha resultat enligt plan, mjölken tar slut... även om du känner dig som i en bubbla! Jag har flygit runt i denna vecka, törnat i kanter ibland men inte riktigt kunnat stanna upp. Axlarna sitter snart vid öronen och andning är inte i magen utan i bröstet. Reflektion finns när det blir utrymme, vilket är sällsynt. Något jag hunnit tänka på är dock hur viktigt det är att göra saker som gör en glad! Jag älskar höga farter! Jag har alltid känt en förtjusning över att känna "faran" och ändå ha kontroll. Min man är precis likadan så vi är inte förvånade över att det spiller över till barnen. Ebba visar exakt samma sidor, fast hon älskar bara farten och inte att vara på gränsen till kontroll - hon vill helst vara utom kontroll!!! Usch. Inte fler änglaturer tack. Jag känner mig ofta nervös över Ebbas framtid. Hon har sällan koll på sin tillvaro, ser inga hinder/faror, vill helst vara i centrum, tar livet med en klackspark, vill ha fart och fläkt samt älskar festtillfällen! Vardagen är inte hennes bästa tillfälle. Därför blev morfars fartvidunder sommarens höjdpunkt! Wilma vägrade att prova (hon är ett kontrollfreak och gillar ej faror) men Ebba var överlycklig. Liksom hennes mor och far :-) Sicken rolig leksak. Sånt som gör livet lite extra kittligt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar