Både jag och Ante älskar att köra fort med precis allt som är möjligt. Det är tur vi inte har snabba bilar längre, ej har en sport skoter eller båt samt har sålt Antes MC racer för det är inte riktigt lika lätt att få utöva den härliga känslan av fart! Det är som ett gift, det suger i hela kroppen och alla sinnen är på max med hjälp av all adrenalin. Fantastisk känsla. Farlig känsla. Som tur är fick vi bägge en rejäl dos av förstånd på köpet när Ebba föddes och lättar numera gärna på gaspedalen då vi annars hade öst på... vi har dock gått i tron att detta inte skall överföras till vår dotter MEN ACK SÅ FEL! Ebba ska cykla fort, gärna köra racing med barnvagnen och vill inget hellre än styra bilen på parkeringen. Suck. Ännu en fartdåre har kommit till världen. Vi sparar till hennes långsamtgående moppe, helst enbart cykel... Ante har nu lagt på några kronor per månad så han kan trimma den åt henne också :-/ Denna lilla MC har Ebba fått av Farmor&Farfar (tusen tack, ni är verkligen snälla), hon har dock inte riktigt fått kläm på körningen ännu - men Kalle och nappen får vara med på den spännande färden. 
3 kommentarer:
Skyll själv fartdårar ;) Generna lever vidare. Julie brassar omkring med en precis likadan trehjuling. William fick den förut och nu har den gått i arv. Hon brukar fara omkring på gatan utanför eller runt runt på verandan.
Roligt att se att den där Kalle fortfarande får hänga på :)
Kram!
Ett erkännande: Vi är också fartdårar...
Kram
Jodå, Kalle han hänger med i ur och skur överallt! Ibland får vi tvinga honom att bada i tvättmaskinen till Ebbas stora förtvivlan. När Kalle väl är klar vill hon ha han genast - dygnblöt!
Så det finns fler galningar som vi :-) känns betryggande... eller... vänta nu... vi bor på samma kvarter och kan köra ikapp ;-) Sicka förebilder vi är för våra barn. Fniss.
Skicka en kommentar