Mormor, polacker och japaner... vad kan de ha gemensamt?

Jo - att de alla har kvalat in till ett gemensamt blogginlägg :-D I övrigt har de inte mycket gemensamt.

Först vill vi tacka Mormor för alla fina kläder och presenter som kommit med posten sista tiden. Ebba har fått två paket fulla med fina saker - tack mormor (mamma)! Jeanskjolen är en given favorit, den hämtar Ebba själv i lådan och tar på sig med sina benvärmare... ursött! Till de fick hon matchande fjärilshårspännen... urursött!! Kommer bilder framöver, i första hand får vi ju lägga ut en bild på Mormor och Ebba - denna togs på Nyårsdagen hemma i Boden.

Så var det då polackernas tur... jag har just kommit hem från en jobbresa till Polen. Polackerna är ett stolt folkslag och jag upplever dem som väldigt självständiga, nästan lite hårda i sin personlighet. Miljön liknar nåt i stil med 80-talet i en romantisk modern tappning. Bli inte förvånade om ni ser en virkad duk och en plastros i ett rum med mintgröna väggar och brun plastmatta samt hypermoderna skåp i ett kontorskomplex som drar tankarna till en bunker... men stilen passar på nåt sätt, det hela blir väldigt charmigt. Ett stort plus är deras gästvänlighet, aldrig har jag blivit så väl omhändertagen som i Polen. Men som alltid är det underbart att komma hem, hem ljuva hem. Hem ljuva Ebba och min man.

Vad vill jag då säga om japanerna... jo, idag när jag mellanlandade i Prag hade jag sällskap av några japaner. När alla väl hade klivit på bussen som tog oss från flyget till gaten (man får ej gå en meter inne på flygområdet, känns lite fånigt) hör vi alla ett utrop av glädje... en japan studsar av glädje över att se sin väska lyftas av det lilla propellerplanet????? Hans fru får även syn på det och börjar studsa hon med!!!! Vi andra som mestadels var affärsresande (dvs stela miner, gråa i ansiktet, tunga dataväskor, totalt frånvarande blick djupt försjunka i diverse kalkyler och strategier... helt enkelt urtrista folk) vrider upp blicken från golvet och nästan drar på smilbanden - men bara nästan. Jag är spontan av mig men inte ens jag hade hoppat upp och ner över en väska. Jag får träna mera för jag avundas verkligen dessa japaners glädje över allt som försegår utanför deras landsgräns. Så imorgon ska jag hoppa av iver då jag ser min dataväska i hallen... eller?! Hrm, nej.

Så åter till mormor. Mormor har INGET gemensamt med dessa beskrivningar. Mormor är en högst modern kvinna som verkligen har smak för en enhetlig stil och hon behåller sitt lugn även om hon får syn på sin väska :-) Kanske hoppar hon högt då hon spanat in några nya skor, men i övrigt en kvinna med stil. Tack återigen Mormor för paketen, Ebba blev jätteglad (och vi med).